Då skrev ledaren texten på tavlan för att alla skulle kunna läsa den, men det hjälpte inte så mycket och alla undrade ”vad handlar det här passet egentligen om?”. Ledaren visade hur man gör rent praktiskt och bad alla göra som hon och de flesta kunde göra det på första försöket. Det handlade om att visa; de flesta lär sig bäst när de själva praktiserar det, och jag lärde mig att ”det är viktigt att man lyssnar noga och läser, men i vissa fall glömmer man bort det, om man inte har möjligheten öva och träna det praktiskt”.
Jag pratade med några elever i skolan och frågade dem: hur har ni lärt er svenska och andra ämnen i skolan? På ett studiebesök fattade jag att det inte räcker med vara i klassrummen, utan man behöver öva och träna på något sätt, till exempel när vi pratar om språket handlar det inte bara om grammatik eller ordförrådet utan det är mer seder, traditioner och kulturer som folk utrycker med ord.
Skönheten i språket kan man aldrig lära sig bara i skolan och böcker, utan man behöver träffa människor och lära känna deras seder, kultur och åsikter medan man kan höra olika dialekter.
I somras fick jag äran att träffa människor från hela Kronobergs län på mitt jobb. Jag träffade asylsökande i väntansperiod, nyanlända i etableringsperiod, etablerade svenskarna och utländska studenter under ett tak på en mötesplats. De längtade efter att lära sig mer om varandra och framför allt träna på det som de lärt sig i kurser och böcker. Asylsökande i väntansperiod får inte gå i skolan eller på SFI om de är över 18 år. Då vänder de sig i stället till undervisning i svenska som hålls av frivilliga för att underlätta deras situation, men det finns sällan en bra fortsättningskurs på grund av gammalt material och kopieringsskydd. Många av dem fastnar i ett hamsterhjul och aktivister som tar upp detta har knappt kontakt med varandra. Nyanlända i etableringsperiod går på SFI i kommunal regi, där de går tillsammans med elever som är på samma nivå.
För att de ska kunna utveckla sitt språk och öka sin kunskap om samhället, behöver de en plats där de kan träffa andra människor än sina klasskamrater. Det finns engagemang hos allmänheten att hjälpa nyanlända med språk och samhällskunskap, men det finns inte så många platser som man kan hänvisa dem till.
På studiebesök i andra städer fick vi några bra uppslag, ett av dem var en öppen mötesplats som en ideell organisation driver. Mötesplatsen är ett samarbete mellan olika organisationer som tidigare sällan samarbetade med varandra, på grund av deras olika rapporteringssystem.
Nu kunde de knyta ihop de organisationer som jobbar med integrationsfrågor, där olika organisationer kan driva sina verksamheter och nyanlända är medvetna om att det finns hjälp och där de kan praktisera det som de har lärt sig i skolan.
Denna idé borde fungera i vår stad också, vilket det preliminära resultatet från i somras visar. Under ett tak med samarbete kan det planeras en bra fortsättning för svenska från dag ett och kunna tas ett stort steg för integration. Det vore bra att både kommun och länsstyrelse tar fram långsiktiga planer för att etablera en mötesplats i staden.
