Krönika. Agnes Ozolins.

2017-08-15 06:00

Att förenkla eller ­vilseleda

Hur gärna man än vill kunna ge ett enkelt svar får det inte vara felaktigt eller riskera att mottagaren blir ledd att tro att de gör något (enbart) bra när så inte är fallet.

För ett tag sen skulle jag ha lite me-time, pyssla om mig själv efter en jobbig vecka. Efter att ha skrubbat ansiktet tänkte jag testa ett ansiktsvatten jag fått av en vän. Helt naturligt, utan något framställt på konstgjord väg. Tänkte inte kolla på innehållsförteckningen, inte tänka, jag ville bara få mysa lite med mitt fina nya ansiktsvatten. Men. Som med allt som det står ”naturligt” på kunde jag inte låta bli att snegla på flaskan - och lägga den i lådan med farligt avfall som ska till tippen. Sabba min egen kropp genom att trycka in silverjoner i huden är en sak. Att det hamnar i avloppsvattnet där det är giftigt för vattenlevande organismer en annan.

Årligen delas Svenska greenwashpriset ut av ­Jordens Vänner. Det går till företag eller personer som försökt få sin verksamhet att verka miljövänlig men som ur miljösynpunkt minst sagt inte är någon höjdare. Ett exempel på något som kunde kvala in är hur drivmedelsbolaget Preem väljer att producera sin biodiesel (som innehåller 50 procent fossildiesel förresten) av tallolja istället för palmolja, för palmolja är ju så himla dåligt för miljön. Till skillnad från råolja då, som större delen av deras produktion ­grundas i.

Vad som dock stör mig ännu mer är när föreningar, företag och politiska partier med gott uppsåt gör nästan­ likadant - när deras förenklingar av fakta börjar­ dra mot gränsen till lögn. Ett exempel är kampanjer­ av tunga aktörer inom miljörörelsen för ekologisk mat. Ofta belyses att konventionellt odlad mat till skillnad från ekologisk besprutas med massvis av gift, vilket ses som ”äckligt.” Men det används ju bekämpningsmedel på ekologisk mat också, ibland samma som de ­konventionella. Där min familj semestrar i Italien har de ekologiska druvorna en himmelsblå slöja av ­kopparsulfat. Är inte det också lite äckligt?

På samma sätt lovordar miljöorganisationer produkter man kan köpa för att bli mer miljövänlig. Fint att bomullen är ekologisk, men produktionen av en tygkasse kräver fortfarande tusentals liter vatten; det hade varit mer klimatsmart att använda (ett stort antal) plastpåsar istället. Ibland blir jag alldeles matt över hur grupper av kemikalier i kosmetika brännmärks. Många parabener är ofarliga, men bara för att de har ett namn som förknippas med pest och pina måste de bytas ut för att produkten ska gå att sälja. Kanske mot något som är ofarligt. Kanske mot något som bara har ett mer oskuldsfullt namn och därför går under konsumentens radar.

Den stora kunskapsspridning som de senaste åren har skett i miljöfrågor är fantastisk. Den möjliggörs av att vi förenklar krångliga koncept och kokar ner fakta till det allra viktigaste. Alla har inte tid eller resurser att sätta sig in i alla frågor. Dock tycker jag att det väl ofta slarvas med vad som blir kvar när man skalat bort det mesta. Hur gärna man än vill kunna ge ett enkelt svar får det inte vara felaktigt eller riskera att mottagaren blir ledd att tro att de gör något (enbart) bra när så inte är fallet. Om tusentals människor även i all välmening kutar i fel riktning har vi ett stort problem.

Preems Evolution Diesel+ som nämndes förut? Den är Svanenmärkt. Det är helt i linje med Svanens idé och syfte, inga konstigheter. Kanske har alla kollat upp att Svanen inte betyder att något är miljövänligt utan i princip att det är det bästa utav det onda. Men kanske är det rätt många som tror att ett statsägt, anrikt miljömärke bara märker sådant som inte skadar miljön nämnvärt. Kanske oroar jag mig i onödan för att de ska handla mot sin övertygelse i god tro. Jag håller tummarna för det.

 

Agnes Ozolins
Agnes Ozolins 

Agnes Ozolins är utbildad kemist och sedan länge aktiv inom miljörörelsen. Skriver om miljöfrågor lokalt och vad de innebär för var och en.