Reportage.

2017-07-21 07:00
  • Familjen har sparat ett titthål med glas över så att man kan se halmisoleringen. Bild Marie Nilsson
    Familjen har sparat ett titthål med glas över så att man kan se halmisoleringen.
  • På vissa ställen kan man se halmbalarnas rundning som här vid badrumsfönstret. Bild: Marie Nilsson
    På vissa ställen kan man se halmbalarnas rundning som här vid badrumsfönstret.
  • Sara Norrby Wallin berättar om bygget.  Bild: Marie Nilsson
    Sara Norrby Wallin berättar om bygget.
  • Verandan.  Bild: Marie Nilsson
    Verandan.
  • Pär Wallin berättar att efter att halm och trästomme var på plats satte de på egengjord puts av lera, finhackad halm, sand och hästgödsel. Bild: Marie Nilsson
    Pär Wallin berättar att efter att halm och trästomme var på plats satte de på egengjord puts av lera, finhackad halm, sand och hästgödsel.

Pär byggde familjens hus av halm

Miljöintresserade Pär Wallin fick inspiration från USA och byggde sitt eget halmhus. Byggnaden består av halmbalar, trä och lera.
​– Vi ville bygga ett hus i nedbrytbara naturmaterial, säger han.

Pär Wallin har alltid haft ett stort intresse för miljöfrågor och är även engagerad i Omställning Växjö, en folkrörelse som arbetar för att göra lokalsamhället mer hållbart. 1996 fick han en idé om att han ville bygga ett eget miljövänligt hus. Han hade hört om ett så kallat halmbalshus i USA. Vid den här tiden arbetade han med miljöteknik, som han även undervisade i på Växjö högskola.

För att konkretisera sin idé sökte han upp information i engelskspråkiga handböcker som han beställde från USA. Pär Wallin och hans fru Sara Norrby Wallin var även på en workshop i Norge och fick då kontakt med andra som hade samma idé.

Han anslöt sig till Ler- och halmbyggenätverket, en nordisk förening där man utbyter erfarenhet av att bygga hus med halm och lera. Paret köpte sedan mark i Storkeboda, som ligger en knapp mil utanför Växjö och 1998 påbörjades byggnationen. Storkeboda blev det tredje halmbalshuset i Sverige, och det första som kom att användas till bostadshus.

Kärnbyggargänget utgjordes av Pär Wallin och Olav Sandvej som är arkitektutbildad. Pär Wallins pappa spelade också en viktig roll i byggandet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Min pappa har hjälpt oss väldigt mycket! Han var en väldigt erfaren snickare som byggt hus innan. Han har gett goda råd och gjort mycket av inredningen som trappan, dörrar, fönster, lister, köksinredning, bord, stolar, säng med mera, berättar Pär Wallin stolt.

Eftersom han jobbade med miljöteknik på högskolan tog han tillfället i akt och bjöd in till workshops, så att studenter fick praktisera tekniken i verkligheten samtidigt som han fick hjälp av dem. Många vänner hjälpte också till och bland annat byggnadsingenjörer från Lübecks universitet samt många andra var med på workshops och olika visningar.

Halmbalar som isolering

Huset byggdes med en vanlig trästomme. Halmbalarna, som fungerar som isolering, är fästa i varandra med så kallade trädymlingar, som ser ut som jättestora träspikar.
– Det var mycket viktigt att halmen inte fick bli fuktig eftersom den då kan mögla, berättar Pär Wallin.

När man bygger ska man ha ”stor hatt och stora stövlar”, vilket han förklarar är hela uppbyggnaden på själva huset. ”Hatten”, ett dubbelt halmlager i taket,  skyddar väggarna från nederbörd och ”stövlarna”, en välbyggd och välisolerade grund, skyddar från markfukt.
– Det var väldigt tacksamt att bygga med halm. En halmbal är 35 centimeter hög, 90 centimeter lång och 45 centimeter bred så när man fyllde på med balarna kändes det som det gick snabbt att bygga! Det gick åt sammanlagt 1 400 rågvetehalmbalar till hela huset; i undergolvet, väggen och vinden, säger Sara Norrby Wallin.

– En fasa är dock att det ska komma in möss i väggarna. Därför har vi tätat huset väldigt mycket och satt nät för på ställen det kan vara risk för att de kan komma in. Dessutom har vi även kalkat mellan balarna för att mössen inte ska trivas , säger Pär Wallin.

Puts av sand, lera, halm och hästgödsel

Efter att halm och trästomme var på plats satte de på puts som de gjort själva genom att blanda köpt lera, finhackad halm, sand och hästgödsel. Eftersom hästgödsel innehåller mycket fibrer bidrar det till en elastisk puts som kan hantera rörelser i huset.
– Fördelen med att inte använda cement är att cement brinner och blir obrukbart när du väl blandat ihop det och inte använder allt på en gång. Lerputs däremot kan du bara tillsätta nytt vatten så går den att använda igen. Vi använde en bakmaskinsliknande maskin som knådade ihop putsblandningen, berättar Pär Wallin.

Huset har ett eget kretslopp

Från toaletterna går ett rör rakt ner i ett uppsamlingskärl där både papper och avföring landar i sågspån för att det inte ska bli så kladdigt. Behållaren töms en gång i månaden i en kompost.

Urinen separeras däremot till en annan cementbehållare som är nedgrävd i tomten. Den töms en gång per år och innehållet pumpas ut med slang på åkrarna när det regnar, för att det ska blandas ut med vatten och inte bli helt koncentrerat. Urin innehåller nämligen kväve, som även finns i konstgödsel. Eftersom familjen bara använder miljövänliga produkter när det gäller schampo, tvål och tvättmedel kan vattnet gå ut i naturen, vilket har godkänts av kommunen.

Energi och värme

Fönstren är så kallade treglasfönster och allt är välisolerat. Mitt i huset finns en modern kakelugn som sprider värmen ut i husets undervåning och övervåning.

– Det tar tid att värma upp huset, men min fru jobbar hemifrån så hon håller igång eldningen när hon är hemma. Eldandet skapar en mysig hemkänsla och grottmänniskan vaknar till liv inom mig, men det är också skönt att få en paus i eldandet på sommaren, menar Pär Wallin.

Uppvärmningskostnaden ligger på cirka 2 000 kronor per år, plus cirka 200 kronor till i eluppvärmning.

Vattnet får de genom en egenborrad brunn. På sommartid värmer solfångarna på deras tak upp duschvattnet i en ackumulatortank, som också innehåller en elpatron som värmer när solen inte har varit framme på några dagar.

En ackumulatortank är en stor vattenbehållare som är isolerad för att lagra varmvatten. I Storkeboda värms den upp av en vedeldad kakelugn på vintern eller med solfångare eller elpatron.

– Från tanken tar vi ut varmvatten till dusch, bad och annat samt till golvvärme i badrummet och till tvättstugan, säger Pär Wallin.

– Men annars är vi andelsägare av vindkraft som producerar motsvarande vad vi använder på ett år. Vi är uppkopplade som alla andra på elnätet och får vår ström levererad via ordinarie elnät.

Av jord är du kommen

Sammanlagt kostade huset 1,2 miljoner att bygga från scratch och då är även elanslutningen, att göra en väg, avloppssystem och alla verktyg man använde inräknade. Familjen har bott i halmbalshuset i 17 år nu och trivs bra.
– Vi har lärt oss väldigt mycket av det och vi fick 100 000 kronor i bidrag för att göra en fullständig dokumentation över hur allting gick till i ett tjockt häfte med text och bilder, säger Pär Wallin.

Man kan för närvarande inte beställa ett bygge av ett halmbalshus och det kräver väldigt mycket kunskap och tid att bygga, det tog sammanlagt 5 400 arbetstimmar, under tre somrar.
– Det känns väldigt tillfredställande att veta att när huset en gång behöver rivas, så behöver man bara ta bort några få saker som till exempel fönsterrutor och elledningar. Resten av huset kan bara återgå till jord. ”Av jord är du kommen. Av jord skall du åter bli”, säger Pär Wallin.