Inrikes.

2017-10-20 07:00
  • Redan sommaren före lärlingsperioden jobbade Filip Rönndahl med bygget i kvarteret     Skärvet. ”Då gjöt jag grunden och satte handtag på dörrarna, lite enklare jobb.”  Bild: BO LOSTAD
    Redan sommaren före lärlingsperioden jobbade Filip Rönndahl med bygget i kvarteret Skärvet. ”Då gjöt jag grunden och satte handtag på dörrarna, lite enklare jobb.”
  • 1983 byggdes huset i korsningen Klostergatan – Sandgärdsgatan i Växjö. Det var Håkan Bellenbys allra första arbetsplats. Han minns precis vad han gjorde på bygget och känner sig fortfarande stolt när han går förbi. Bild: BO LOSTAD
    1983 byggdes huset i korsningen Klostergatan – Sandgärdsgatan i Växjö. Det var Håkan Bellenbys allra första arbetsplats. Han minns precis vad han gjorde på bygget och känner sig fortfarande stolt när han går förbi.

Lärlingarna är heta på arbetsmarknaden

En duktig lärling värderas högt på byggarbetsmarknaden. Det är högkonjunktur i branschen och många företag har svårt att hitta folk.
​– Lärlingar har ett annat värde i dag, säger Håkan Bellenby, ombudsman på Byggnads i Växjö.

Inom byggbranschen är lärlingsutbildningen en sedan länge beprövad verksamhet. Håkan Bellenby började själv som så kallad praktisk lärling i början av 1980-talet, direkt efter grundskolan. Det var ett givet val, med en bror, en pappa och en farbror som var byggjobbare. Och att yrket ofta går i arv märker han när är ute i gymnasieskolorna och informerar elever.

– En stor procent väljer som sin pappa, säger Håkan Bellenby, och ser inga skäl att avråda dem.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Tvärtom. Det finns många skäl att rekommendera det här jobbet tycker Byggnads ombudsman, även om han hade några arbetslösa år på 90-talet och inte kan lova eleverna att de säkert får jobb när de lämnar skolan.

– Jag vet inte hur den är funtad som kan uttala sig om hur det ser ut om några år. Men nu ser det bra ut, inte minst i Växjö där det byggs och kommer att byggas framöver också.

Frihet och stolthet

Friheten i arbetet och stoltheten över att kunna se det man har gjort är saker som talar för yrket tycker Håkan Bellenby. Och just de sakerna tar också 18-åriga lärlingen Filip Rönndahl upp, när han pratar om sitt blivande yrke som snickare.

Går sista året

Han går sista året på Kungsmadskolans byggprogram och tillbringar fyra av veckans fem skoldagar med att bygga lägenheter i kvarteret Skärvet på Söder.
– Jag har hört mycket bra om den här utbildningen. Det finns mycket jobb, och så är min pappa målare …

– Fast han tyckte att jag skulle sikta högre, kanske bli ingenjör. Men jag trivs med det här. Det är ett varierat jobb och roligt att se att det blir något av det man gör. Sedan får man nog rätt bra betalt också när man är klar.

Till sommaren lämnar Filip Rönndahl skolan, med studentexamen i bagaget och en ljus framtid som väntar. Han hoppas förstås på arbete då och tror att chanserna är stora.

En väg in i yrkeslivet

Och det är själva tanken när ett företag tar emot en lärling förklarar Carina Johansson, regionadministratör inom väg och anläggning i Skanskas region syd.

– En lärlingsplats är en möjlighet för en ung människa att hitta en väg in i yrkeslivet. En del kanske famlar lite i början och behöver mycket stöd, för andra går det snabbare. Men att processen mellan handledaren och lärlingen fungerar är lika viktigt för alla, betonar Carina Johansson.

Tio års erfarenhet

Hon har tio års erfarenhet på området och vet att det brukar sluta bra. Efter tre år har en lärling oftast utvecklats till en duktig blivande arbetskamrat.
– Det är mycket sällsynt att det inte blir en anställning.