Reportage.

2017-10-04 07:00
  • Att svenskar på 1800-talet reste i dåliga båtar över stora hav förvånar Zohour Sabah och Sawsan Alhamad från en SFI-klass i Lessebo.  Bild: BO LOSTAD
    Att svenskar på 1800-talet reste i dåliga båtar över stora hav förvånar Zohour Sabah och Sawsan Alhamad från en SFI-klass i Lessebo.
  • Torra fakta och levande berättelser, minnen och fotografier. Erica Månsson samlar material om svensk nutida flyktinginvandring.  Bild: BO LOSTAD
    Torra fakta och levande berättelser, minnen och fotografier. Erica Månsson samlar material om svensk nutida flyktinginvandring. 
  • Lennart Johansson vill se en levande utställning som successivt förnyas med olika perspektiv. Bild: BO LOSTAD
    Lennart Johansson vill se en levande utställning som successivt förnyas med olika perspektiv.

Invandringen flyttar in i Utvandrarnas hus

För snart 50 år sedan öppnades Utvandrarnas hus i Växjö, sprängfyllt med svenskarnas drömmar om Amerika. Nu ska också invandrarnas historia få sin plats här.
​– Det är jättespännande att jobba med de frågorna, säger Lennart Johansson, vd för Kulturparken Småland.

Frågan om ett migrationens hus i Växjö – med rum för både utvandring från och invandring till Sverige – har diskuterats länge. Försök att bredda innehållet gjordes redan för 15–20 år sedan, men stötte på motstånd.

– Vi har haft en del enskilda utställningar med sådana teman för att lyfta frågan. Men vår grundläggande uppfattning har hela tiden varit att göra en större invandringshistorisk utställning, säger Lennart Johansson.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Och nu ska det alltså bli av. Planerna har stöttats av politikerna och en förstudie är i full gång. Går det som de inblandade hoppas kan den första utställningen invigas i augusti 2018, en väl vald tidpunkt. Då är det precis 50 år sedan Utvandrarnas hus öppnades och dessutom ett och ett halvt sekel efter det stora nödåret 1868.

Det var då den riktigt stora massutvandringen satte i gång, när svälten drev 100 000-tals svenskar att söka ett bättre liv någon annanstans.

Men den stora utvandringen under andra hälften av 1800-talet är egentligen en parentes i Sveriges historia. Ända fram till 1840-talet var Sverige ett invandrarland och efter 1945 satte det fart ordentligt. Först kom andra världskrigets flyktingar, sedan arbetskraftsinvandrare och från 1970-talet kom människor som flydde undan krig, förtryck och fattigdom. Drömmen om ett bättre liv någon annanstans lever 2017, precis som den gjorde när Vilhelm Mobergs Karl-Oskar och Kristina lämnade Småland.

Kommande förvandling av Utvandrarnas hus ska ske i etapper. Perspektivet är både internationellt, nationellt och regionalt. Den nuvarande utställningen Drömmen om Amerika ska omarbetas, moderniseras och kompletteras med den utvandring som också skedde till Danmark och Tyskland.

”En del av Sveriges kulturarv”

Men framför allt handlar det om nya utställningar, som speglar skilda tidsperioder. Den mest aktuella – flyktinginvandringen från 1973 och framåt – blir också den som inleder förnyelsen.

– Den svenska nutidshistorien är faktiskt ganska odokumenterad. Det är spännande att den nu kan kopplas till utvandringen som ju är så känd, säger Erica Månsson, tidigare kultur- och fritidschef och numera egenföretagare inom kulturområdet.

Som ansvarig för materialet i premiärutställningen har hon grävt i befintliga källor och även intervjuat personer som kan berätta om sin tid som nya svenskar.

– Det som dokumenteras nu är en del av vår nutidshistoria, en del av Sveriges kulturarv.

”Frågan om identiteten är densamma”

Erica Månsson ser både skillnader och likheter mellan forna utvandrare och nutida invandrare. I dag kommer de flesta från krigets fasor, medan de som lämnade sitt land för drömmen om Amerika huvudsakligen var ekonomiska flyktingar. I Sverige svalt de, i Amerika hägrade mark och bättre jordmån.

– Men frågan om identiteten, känslan av att befinna sig mellan olika kulturer är densamma, säger Erica Månsson.

Hur de invandrare som kom till Sverige har tagits emot har också varierat stort, liksom antalet flyktingar som kommit.

– En del av de personer som flydde från Kosovo på 1990-talet levde i så dåliga flyktingläger att Sverige skickade ner flyg för att hämta hit dem. Det görs inte i dag, konstaterar Erica Månsson.

Utställningen Drömmen om Amerika är fortfarande ett dragplåster, men intresset var ännu större på 70- och 80-talen. Nya generationer amerikaner söker inte lika ofta sina svenska rötter i Småland. De kan spåras hemifrån tack vare digitaliseringen.

Lennart Johansson och Erica Månsson tror att utställningarna om vår nutidshistoria kan locka många utlandsfödda, deras barn och barnbarn. I dag vandrar en del av dem redan runt i Utvandrarnas hus och förundras över att det rika Sverige en gång var ett fattigt land som inte kunde försörja sin befolkning. Snart kan de få veta hur det var det när deras egna anhöriga måste fly och för första gången satte foten på svensk jord.

– Det kan bli många spännande kulturmöten, hoppas Erica Månsson och Lennart Johansson.

 

 

 

 

Kulturparken Småland

• Kulturparken Småland är ett aktiebolag som bildades 2009 och som ägs av Region Kronoberg och Växjö kommun. I verksamheten ingår bland annat Utvandrarnas hus, Smålands museum och Sveriges glasmuseum.

• Kulturparken Småland ska vara en samlingsplats och referenspunkt för debatt och samtal när det nya Smålands framtid ska formas.

 

Flyktingar till Småland

• Efter militärkuppen i Chile 1973 kom hundratals latinamerikanska flyktingar till Småland, framför allt från Chile men också från Uruguay och Bolivia.

• På 1980-talet kom asylsökande från bland annat Iran, Irak, Libanon och Eritrea och i slutet av årtiondet även från Somalia och Kosovo. Under 90-talets krig på Balkan kom många från det forna Jugoslavien och på 2010-talet dominerar flyktingar från Syrien och Afghanistan.