Debatt. .

2017-11-02 07:00
”Att ge alla lika villkor innebär ofta att sociala företag automatiskt får sämre möjlighet att konkurrera.”, skriver debattören.  Bild: PONTUS LUNDAHL/TT
”Att ge alla lika villkor innebär ofta att sociala företag automatiskt får sämre möjlighet att konkurrera.”, skriver debattören.

Det är skillnad mellan företag och sociala företag

Sociala företag är framträdande i EU:s sysselsättningspolitik, men har hamnat i skymundan i den offentliga debatten i välfärdsstarka Sverige. Nu bubblar det på det här området i Kronoberg, alltfler ser möjligheterna med sociala företag för att bidra till ett hållbart samhälle. Men hur kan det offentliga stimulera dessa för att få fler i arbete?

Det är viktigt att förstå drivkraften hos sociala företag när man jämför med andra företag. Är det kontroversiellt att ge särskilda villkor för sociala företag, om man ser en möjlighet för dessa att bidra till den offentliga organisationens mål? Eller ska sociala företag behandlas på samma sätt som vanliga företag?

Sociala företag har inte ekonomisk vinst som mål, de styrs av andra värden än dem som normalt förknippas med företagsamhet. Drivkraften är att skapa jobb, sysselsättning och rehabilitering åt människor som står långt från arbetsmarknaden. Det finns därför inga egenintressen i att få bättre ekonomi eller bättre villkor, överskottet återinvesteras för att hjälpa fler och åstadkomma större samhällsnytta.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


“Sociala företag och entreprenörer ska ha goda förutsättningar att växa och statens främjande insatser ska stödja deras utveckling.”, står det i regeringens mål för näringspolitiken. Att ge dem goda förutsättningar innebär att de har rättvisa villkor i förhållande till andra som vill konkurrera i till exempel en upphandling. Men att ge alla lika villkor innebär ofta att sociala företag automatiskt får sämre möjlighet att konkurrera.

Upphandlingar är ett viktigt verktyg för offentliga myndigheter att nå sina mål och verka för social och hållbar tillväxt. Idag är det fullt möjligt och till och med rekommenderat att använda social hänsyn i upphandlingar, utan att det räknas som otillbörlig konkurrens. Man kan till exempel ställa krav på sysselsättningsmöjligheter, social integration eller tillgänglighet.

En ny möjlighet är reserverade kontrakt, för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Det innebär att den upphandlande myndigheten kan reservera möjligheten att ge anbud på en upphandling till sociala företag. Upphandling kan på så sätt bli ett verktyg för att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få meningsfull sysselsättning.

En tydlig policy och handlingsplan, som både visar på möjligheter och förutsättningar för att starta och driva sociala företag, ger riktlinjer för hur till exempel en kommun ska arbeta internt och externt med att stimulera socialt företagande. Det skapar en god jordmån.

Men finns det inte risk för otillbörlig konkurrens? Enligt konkurrenslagen är det inte tillåtet att missbruka en dominerande ställning på en relevant marknad. Det är faktorer som i praktiken gör att det sällan finns risk för konkurrens när det gäller sociala företag.

Två nyckelord för att uppnå ett positivt klimat där sociala företag hjälper kommuner och andra offentliga myndigheter i deras uppdrag är kunskap och dialog. Genom en öppen, nyfiken och positiv dialog skapas förståelse för vilka förutsättningar som finns. Då kan sociala företag bli ett oerhört kraftfullt verktyg för att minska ojämlikheter på arbetsmarknaden.

Förstår man sociala företags betydelse för att bidra till gemensamma mål, då blir det inte heller kontroversiellt att stödja dem för att kunna åstadkomma detta.

 

Daniel Westergren 
Projektledare ASF i Kronoberg, Region Kronoberg